Här är villkoren 2022-01-01
Företagarna om kollektivavtal i städbranschen.
I en artikel på Företagarna går regionchef Eva Cooper loss och försvarar avtalsfriheten och att företagare kan erbjuda en bättre arbetsmiljö utan kollektivavtal. På det stora hela, har hon rätt. Med hennes maktposition drar hon farliga penseldrag som underminerar viktiga människovärden i städbranschen som redan är smutsig.
Jag har ägt och drivit bolag i två olika branscher och tagit helt olika beslut i kollektivavtalets vara eller icke vara.
Två bolag med eller utan kollektivavtal
- Techbolaget MyNewsdesk valdes att driva UTAN kollektivavtal. Vi ansåg att det skulle begränsa tillväxten och skapa ett sämre erbjudande till de anställda.
- Städbolaget Vardagsfrid valde jag att driva MED kollektivavtal. Det är en absolut nödvändighet för att säkerställa att vi hade marknadens bästa erbjudande till de anställda.
Båda besluten var korrekta för de olika bolagen. Men varför tog jag så motstridiga beslut? – Maktbalans, integration och språk.
Kollektivavtal inom tech
Inom tech är maktbalansen på arbetstagarens sida och bolagen slåss med erbjudanden för att rekrtyera och behålla yrkeskompetens. Erbjudandet till de anställda var samtliga långt ovanför kollektivavtal och marginalerna var väldigt goda.
Kollektivavtal inom städ
Inom städ får du sämre villkor som anställd, ju mer utsatt du är i din migrationsprocess. Löften som inte stämmer med verkligheten, din svenska är för dålig för att kontrollera sådant viktigt.
Vi får höra många historier i våra rekryteringsprocesser som lämnar oss i chock och en förtvivlan över att det faktiskt sker i Sverige 2022.
Vardagsfrid har kollektivavtal. Det är den absolut största kostnadskostymen man kan ha i städbranschen. 80-85% av omsättningen går till lön. Konkurrenter utan kollektivavtal kan erbjuda priser som är 40% lägre och dessa har ofta högre marginal än Vardagsfrid.
I städbranschen är många utrikesfödda. De flesta av mina kollegor får sitt första jobb i Sverige hos oss på Vardagsfrid och lämnar ett liv där bidrag har varit försörjningen till vardags. Många har utsatta situationer med pågående migrationsärenden.
Här är exempel vi har stött på under våra rekryteringsprocesser under de senaste åren. Från arbetssökande med jobb hos bolag, UTAN kollektivavtal i städbranschen:
- 15 000 kr för en heltidstjänst. Heltid är 220 timmar i månaden utan restid mellan kunderna.
- Jobba i 2 år, sedan lovar städfirman att ta hit den anställdes föräldrar och närmsta släkt.
- 6000 kr för en heltidstjänst och vi pratar ditt hemspråk.
- 10 000 kr. Den anställda vill bo och äta på hotellet som blev städat. När personen vill studera SFI, leder det till hemlöshet, med skuldnota för hotellrum och mat till ordinarie pris.
- 2-4 kunder per dag, spritt över Stockholm. Utan betald restid mellan kunder.
- Utbildning sker utan lön.
Jag skulle säga att dessa exempel är bara toppen av ett isberg. Det enda sättet att säkerställa villkoren och vardagen är rimlig för de inom städbranschen, är en kollektivavtal stämpel och helst kontrollerad som “auktoriserad serviceentreprenör”.
Med 10 år av erfarenhet om bolagsbygge av tjänsteföretag i branschen. Delar jag gärna med mig av mina erfarenheter från en smutsig bransch jag försöker städa upp.
