SVT skriver idag att invandringen på sikt är för låg för att hantera den långsiktiga samhällsförsörjningen med nuvarande välfärdsystem.
Mina kollegor är utrikesfödda och oftast mellan 23-40 år. De flesta har familj här eller en dröm om att landa här som familj eller skaffa familj här.
Ibland funderar jag på att byta namn på bolaget till Trampolinstäd för att det är en språngbräda med arbetskraftsinvandring. Detta är vår syfte, hemstädning är vårt redskap för att uppnå syftet.
Ta t.ex Dany som kommer från Aleppo (ej på bild). Bra städare, omtyckt och trevlig. Innan han drog från kriget jobbade han som Barista och pluggade ekonomi på ett universitet i Damaskus. Han hade svårt att få jobb som Barista i Sverige för sin svenskanivå. Efter 1,5 år på Vardagsfrid var hans svenska på en helt annan nivå. Vi hade flytande trevliga konversationer och han hade kommit in på universitetet i Stockholm för att slutföra sin ekonomiexamen. Jag hörde att Starbucks skulle anställa till ett nyöppnat café och tyckte att det var hans nästa steg för att få sin svenska till nästa nivå. Med några mail/samtal med mina kontakter så hade jag sålt in honom till ett helgjobb och senare fick han utökat kontrakt. Han slutade hos oss och kunde börja jobba sig igenom studierna som barista. (vi kunde bara erbjuda hemstädningskunder på dagtid och vardagar vilket krockade med studierna).
Så här tycker jag att vi ska jobba som arbetsgivare. Han har en annan plan i livet, men under en tid så möts våra vägar och vi levererar grymt bra kundvärde tillsammans. När vi skiljs är våra ryggsäckar packade med erfarenheter som vi utbytt och glada över den resan vi haft ihop.
Den osjälviska glädjen att se vänner och kollegor lyckas ta sina steg mot de mål man har i livet är underbar som jag hoppas många fler kan få uppleva under 2017. Så hur hjälper du till med integrationen och skapar glädje?
