Nästa steg i Arbetsförmedlingens uppföljning av bidrag | Vardagsfrid

Skriven av Torkel Kristoffers | 2020-01-06 23:00

Låt mig förklara:

Lagrådets utökade lagrekommendation att AF får begära in banktransaktioner för att styrka korrekt bidragsgivande är positivt. Det är väldigt viktigt att de åtgärder som utformas, följer reglerna. Då fusket är utbrett, krävs mer kontroller.

Ett fusk vi ser ökar i dagsläget är att ”medvetet, men vänligt gör sig oanställningsbara”.

Vardagsfrid anställer bra individer och utbildar dessa i städning som sedan levereras till kund. En bra person klarar av utbildningen på en vecka för att nå fakturerbar kvalitet. För att komma in på vår utbildning krävs följande 10 saker på bilden

På en stor rekryteringsträff kan det komma 50-70 personer. Så här sker den första selekteringen:

X personer var försenade och kommer inte in i lokalen (ofta de som arbetsförmedlingen skickat)
X personer står på fel adress
X personer kan vi inte föra en enkel konversation med på svenska eller engelska.
X personer vill inte söka jobbet dom kommit för att söka och är tydliga med det
X personer säker att dom inom kort vill börja plugga (men dom inte har sökt någon utbildning).
X personer bedöms direkt inte kunna placeras hos kund eller klara av jobbet.
X personer säger sig plötsligt vara allergiska, mot damm.
Ca 10 personer går vidare till intervju på vårt kontor:
3 dyker inte upp, eller är försenade till andra, tredje intervjun eller på första arbetsdagen.
2 ställer tilläggskrav som är omöjliga att erbjuda, trots att vi beskrivit positionen i annonsen.
2 klarar inte momentet med arbetsprov.
3 personer är anställningsbara kandidater – redo för utbildning.

I de understrukna punkterna döljer sig bidragsfuskarna. För 10 år sedan var enklare för en ”arbetssökande” att skaffa de nödvändiga aktivitetsstämplarna för att få fortsatt bidrag, nu är det lite svårare kontrollerna har ökat från myndigheterna. Men det är långt från tillräckligt – arbetsföra personer väljer bidrag på bekostnad av de som behöver stödet.

Dessa personer tillgängliggör sig men på oanställningsbart sätt. De är ofta vänliga men framhäver svårigheterna att utföra det anställningsbara beteendet vi behöver. När vi ser detta – är det uppenbart – men vi har ingenstans att rapportera misstänkt missbruk. Om vi anstränger oss och söker upp det lokala socialkontoret, så petar vi in vårt antagande i ett svart hål. Vi vet inte ens om tjänstemannen orkar ta det vidare, eller om man bara lägger det i lådan och undviker ett friktionsfullt möte med en socialbidragstagare.

Visa hela inlägget