Företagsledare från 14 nationaliteter diskuterade trender och utmaningar i de olika ländernas hemstädningsbranscher.
Det första som slår mig, är att de andra marknaderna i Europa är väldigt mycket större när jag möter bolag med 20 000 anställda inom hemservice. De stora bolagen, finns i de bara i europeiska länder som genomfört någon typ av RUT-avdrag(varje land har sin egen form, anpassad efter sitt eget skattesystem. Lika men brytpunkterna är olika.)
Det är också tydligt att vårt Skatteverket är fantastiska i sin digitalisering och service till bolagen. Att beskriva vår svenska administration med skatteverket är som att prata om Utopia jämförelse med de europeiska ländernas motsvarighet.
Affärsmodellerna
Affärsmodellerna är snarlika men de flesta eftersträvar god digital serviceupplevelse utöver städningen. Några är digitala, några kör butler premium, vardagsfrid kör starbuckmodellen, men gemensamt är kundresan, hur vi fångar den proccessmässigt med automationsstöd.
De flesta IT-systemen som används i de olika länderna är ofta lokala ERP, utöver SaaS-plattformar som hubspot, salesforce etc. Respektive marknads specialanpassning för skatteavdrag (som RUT) verkar göra att de lokala ERP-leverantörerna fortfarande äger ERP-arenan. Alternativet är att göra en ganska stor kundunik plattformsförändring på t.ex Salesforce med stora investeringskostnader som följd – Att sedan gå in ett nytt land kräver ytterligare factoring utvecklingskostnader för att anpassa till det nya landets rut-regler med dubbla reskontran, eller liknande.
Tjänsteutbud
De större spelarna jobbar med flera olika tjänster mot B2C marknaden, fler kör kombination städ/hemtjänst i jämförelse med Sverige. Få är så specialiserade i sin affärsmodell som Vardagsfrid (världmästare på hemstädning med abonnemangsmodell). Inget land verkar kommit så långt i breddningen av RUT-omfattningen som Sverige (it, reparationer etc). Vissa länder har arbetslagstiftning som förbjuder att man jobbar med både b2b och b2c.
Största utmaningen är paradoxalt kompetens och rekrytering och att man med kollektivavtal har högre priser. Nu börjar det bli intressant:
Europeiska Marknaderna påverkas av RUT
Beroende på hur länge RUT-avdraget funnits i landet ter sig konkurrensen olika. Länder helt utan RUT har ofta över 50% svartarbete fortfarande (det försvann i Sverige för 5-7 år sedan).
Belgium har entimmes värdecheckar till ett fast statligt pris per timme där staten subventionerar 2/3 av beloppet. Allt svartarbete i Belgium försvann på ett år för att det var billigare att köpa vit städ än svartstäd – men det är lönsamt för staten precis som i Sverige.
Frankrike hade till nyligen ett system att man kunde dra av fjolårets städköp i den årliga deklarationen vilket varit dyrt att ligga ute med kapital ett år, men nu ändrade dem precis till Sveriges modell. Man förutspår en explosion i utvecklingen där.
De länder med RUT har kollektivavtal för branschen – de utan rut har gjort tjänsten tillgänglig för en tydlig överklass i t.ex England (där städaren huvudsakligen är född i UK).
Tjeckiens rutavdrag har skapat en stor marknad, men det finns delar som är ”shady” på skattefronten. I Rumänien är det väldigt mycket svartarbete. Båda länderna har en större koppling till kunderna i form att man hjälper släkting eller vän till en vän.
Rekrytering och bemanning är det enskilt största problemet för att nå tillväxt. Olika länder har olika status på hemstädningsyrket, vissa länder har en transitstämpel på yrket, medan andra har mer långsiktiga ambitioner med personalen med egen talent management precis som Vardagsfrid har. De länder som haft RUT-system har högre status på yrket utöver att det är vitt. Vardagsfrid verkade vara i framkant med sina tankar, och genomförande, av aktiv talent management i verkligheten.
Med rut, blir marknaden vit och kollektivavtalen gör entre. Till en början har kollektiavtalad städ liten del av marknaden – men tar över marknad inom 5-15 år i SAMTLIGA LÄNDER det implementerats i. I Sverige har de ca 400 kollektivavtalade bolagen ca 40% av marknaden.
I Sverige har vi många arbetskraftsinvandrare inom hemstädning och när nya svenska lagen om lönekraven på arbetplatsinvandringen genomförs, blir det en ny dimension i rekryteringen. För att klara den förändringen måste man nog göra det lite mindre attraktivt med bidragsfinansierat uppehälle.
Freelancers och anställda
Flertalet bolag utgick från frivillighet och sporadiska jobb. Sverige är väldigt strukturerat i abonnemangsmodellen vilket gör de svenska arbetsförhållandena till de bättre i Europa , iom att du kan i högre grad planera din inkomst med en fast anställningsgrad.
Talangförsörjningen är den enskilt största utmaningen för samtliga bolag lokalt och internationellt.
Få bolag hade en aktiv talent management avdelning som fungerade mellan städjobben och kontorsjobben.
Integration
Ni som följer oss har läst att Vardagsfrid är ett holistiskt integrationprojekt finansierat av städning. I det internationella rummet var det en aktiv integration viktigt för flertalet, men för det flesta var det underordnat affärsmodellen.
Olika länders attityd till hemstädning som integrationsinstrument. T.ex har Grekland som tar emot flödet från Turkiet hårdnat i attityden mot hemstädning levererat av utrikesfödda efter senaste decenniets flyktingvåg.
Det är flera bolag som delar vår holistiska syn på integration och hur viktigt det lokala språket är för integrationen (och för produktiviteten samt möjigheten till . Men jag får mothugg i min syn – att städning kan göras utan att man pratar med varandra. Dessa aktörer prioriterar bussinessplanen högre än samhällsproblemen vi försöker lösa tänker jag.
För att utveckla RUT är integrationssyftet en avgörande faktor. Där våra bolag är starkt rustade för att genomföra lyckas jobbintegration – om man vill.
Internationella hemstädningsbolag
Det finns bara en handfull internationella hemstädningsbolag. De ”mest” internationella är aktiva i två till tre länder i Europa. Här finns flera uttalade ambitioner att bygga europeiska och cross Atlantic bolag. Ett bolag var aktiv i Frankrike och Kanada och vi har en nordisk spelare i NO/SE/FI.
Här blir det spännande att följa kommande år.