Vi har träffat Ari Kouvonen, Näringspolitisk expert på Almega, och fått chansen att fråga om varför det är viktigt att företag inom hemservice och städbranschen ansluter sig till kollektivavtal. Även vad det finns för konsekvenser om man inte går med i en facklig eller arbetsgivarorganisation och hur påverkas kunderna av ett företag är med eller inte?
Kollektivavtal är en viktig stämpel för trygghet och en säkrare arbetsplats. Genom att erbjuda bästa arbetsmiljön och kollektivavtalade arbetsvillkor. Skapar det en bättre plats på marknaden för städbranschen och dess utveckling. Många städföretag har lätt att skippa kollektivavtalet till sina anställda för att komma ner i pris både för tjänster och löner till anställda och kunder.
Städbranschen blir ljusare när det kommer till att fler ansluter sig till kollektivavtal. Men det finns fortfarande en kunskapslucka och en brist på uppmärksamhet som konsumenter och företag måste skapa. Kollektivavtal är inte det lättaste att marknadsföra i media och Almega bl.a försöker på de ställen det går, att sända ut så mycket information de kan. Det som går framåt är webbinarium och hemsidan.
Anslutningsgraden till att gå med i Almega pekade uppåt efter händelsen med statsminister Magdalena Anderssons hemstädningstjänst. Där det återigen går tillbaka till att konsument till en städtjänst inte hade kunskap om huruvida städfirman som hon anställde, hade kollektivavtal till sina anställda. För Almega skapade detta en fin marknadsföring för kollektivavtalad hemstäd, som gav följder av att fler företag, stora som små, vill skapa kontakt och se vad ett kollektivavtal kan göra och vilka fördelar som finns.
En stor fördel är att ett företag uppfattas mer seriöst och ansvarstagande när de ingår i ett då ett kollektivavtal även skapar struktur och en bättre organisation. kollektivavtal, även att det skapar struktur och en bättre organisation.
Konsekvenser att inte erbjuda kollektivavtal till sina anställda inom hemstädning kan skapa oro och en osäkerhet för arbetstagaren. Även om det är bekvämt för arbetsgivare att betala ut en lägre lön och i sin tur erbjuda billigare städtjänster till sina kunder. Så blir det mer obekvämt att inte låta sina medarbetare få ta del av schyssta villkor och en säker arbetsplats.
Många inom städbranschen är utrikesfödda och en språkbarriär är tydlig. Svårigheten blir att förstå det svenska språket, inte minst innebörden vad ett kollektivavtal innebär när man som arbetstagare ingår i ett. Eller inte får möjlighet att ingå i ett. Det är upp till var företag att se till, samt delge villkoren vad som innebär med kollektivavtal.
Tillsammans med Almega lanserar Vardagsfrid en kampanj som heter “Jag är städare” för att lyfta fram den yrkeskompetens och stolthet som finns i hemstädningsbranschen.
Med kampanjen är tanken att fler bolag ska ansluta sig till kollektivavtalad hemstädning och lokalvård. Idag är cirka 3,5% av RUT-branschens utövare anslutna till hemservice avtalet. Det borde vara fler.
Läs hela intervjun nedan med Ari Kouvonen:
Det finns inget måste, att ingå i kollektivavtal i Sverige. Det är upp till var och en som företag att ingå i kollektivavtal. Men att ha haft kollektivavtal en längre period för ett företag kan innebära att företaget i sig är mer organiserat och skapat sig en struktur. Risken för att företag ska jobba svart minskar även. Detta gör att rätta löner betalas ut och de rätta villkoren träder fram till arbetstagarna.
Anslutningsgraden till en organiserad arbetsgivarorganisation är låga inom hemserviceföretag. Det finns två svar till detta, det ena svaret är att man absolut bara inte vill ingå i ett kollektivavtal. Det andra svaret är att det finns många små hemserviceföretag med hemstäd som är familjeföretag, där exempelvis föräldrarna tillsammans med deras barn driver firman.
För familjebolag är ingen större anledning eller nytta att ingå i ett kollektivavtal. Det är när man har anställt någon/några personer externt, som kollektivavtal blir aktuellt. I Vardagsfrids fall, finns det många anställda och då är det viktigt att alla omfattas av kollektivavtalet med schyssta villkor. Fackförbunden är de som äger avtalet, i detta fall är det Kommunal, från arbetstagarsidan. Om Vardagsfrid inte hade haft kollektivavtal hade problem kunnat uppstå.
Hade Kommunal upptäckt att Vardagsfrid inte har kollektivavtal till sina anställda, skulle de pressa på frågan att Vardagsfrid bör ansluta sig till något. Där är det även vanligt att facken hänvisar till Almega istället, då facken har så kallade hängavtal. Almega står på arbetsgivarens sida eftersom vi är en arbetsgivarorganisation, det i sin tur ger mer fördelar till ett företag att ingå i Almega då vi kan hjälpa de göra rätt för sig gällande kollektivavtal.
Anslutningskostnaden till kollektivavtalet är en väldigt låg procent, ca 0,3% av lönesumman som är en del av avgiften. Det är inga jätte kostnader för ett företag. Är man ett större bolag med många anställda så blir det självklart mer pengar som avsätts till den avgiften. I det stora hela så är den väldigt låg och inget som är avgörande att man väljer bort kollektivavtal. I den avgiften ingår även juridisk hjälp som företag får ta del av.
Om ett bolag har mycket lägre löner än nivåerna i kollektivavtalet, kan såklart lönekostnadsökningen bli stor där affärsmodell och prissättningen mot kund måste justeras.
Den struktur vi ser angående osund konkurrens från bolag utan kollektivavtal är ofta ett bolag med lägre pris men högre marginal.
Normen av de ärenden vi har sett de senaste 10 åren är att utan kollektivavtal har man lägre löner. Ofta även lägre priser vilket gör att ren priskonkurrens för bolag med kollektivavtal blir svår. Den struktur vi ser angående osund konkurrens från bolag utan kollektivavtal är ofta ett bolag med lägre pris, men högre marginal. Då största kostnaden för ett tjänsteföretag är lön, så är det på medarbetarnas löner man skapat marginalerna.
Normaldiskussionen att ansluta sig till kollektivavtalet innebär vanligen en kostnadsökning på löner och andra förmåner till de anställda.
Kunderna borde vara mer uppmärksamma kring detta, då det handlar om att man erbjuder goda och rätta villkor till sina anställda. Man betalar pensioner, rätt lön m.m. I regel försäkrar man en företagsförsäkring som inte ingår i vanliga fall. Alla andra försäkringar ingår i detta paket som blir när man ansluter sig till en arbetsgivarorganisation, som Almega.
Kunderna borde fråga mer om deras leverantörer av hemstäd, om de har tecknat kollektivavtal.
Det kanske är en marknadsförings fråga också, det har varit svårt för oss på Almega att marknadsföra till konsumenter om kollektivavtal, för t ex hemserviceföretag. Det finns inte tillräckligt mycket kapital för att annonsera i stora media om hur kunderna påverkas av att sin städfirma har anslutit sig till kollektivavtal. Det skulle behövas en ökning och jag tror alla skulle förstå och vara beredda på att betala lite extra för att den städaren som kommer hem till en, har rätt förutsättningar och tas hand om på ett bra sätt.
Nu har jag inte belägg för detta, men det är inte allt för många som lyfter på sina hemsidor om att de har kollektivavtal. Det är ganska sällsynt att man som ett hemserviceföretag, aktivt marknadsför att man har tecknat kollektivavtal till sina anställda. Vi på Almega, har också svårt att marknadsföra den delen. Men vi försöker ta upp detta i alla sammanhang där det ges möjlighet. Det finns inte heller någon lag på att man som företag måste teckna kollektivavtal.
Ja, det borde inte minst sagt företagen göra, lyfta upp det högt på sina hemsidor. För när man söker på t ex “hemstäd leverantör”, så antar jag att det är många som googlar och får sökträffar på hemsidor via Google, där borde det stå att man är ansluten till kollektivavtal, speciellt i den branschen. Vi gör alla insatser vi kan och mäktar med att marknadsföra den delen. Inte minst för hemserviceföretagen. När det gäller städ inom B2B kunder är anslutningskraven mycket, mycket högre.
Jag tror mycket handlar om en generationsfråga, många äldre kanske inte är lika aktiva på sociala medier. Vi har en kampanj just nu, inte i avseendet till sociala medier men som går ut på att lyfta städyrket som ett riktigt viktigt jobb. Kampanjen heter också “Ett riktigt viktigt jobb” som där har lyfts i sociala medier men som till grunden ligger på Almegas hemsida.
Under mina 10 år här i den tjänsten jag har på Almega, har det kommit många olika exempel på företag som inte är anslutna till kollektivavtal, eller t ex inte betalat pension till sina anställda. Som företag kanske man inte har förstått meningen i att vara ansluten till ett kollektivavtal. Att det inte är en medveten handling att inte ingå i ett kollektivavtal för sina anställda, det kan finnas misstag. Eller att man som företag tycker det är bekvämt i att betala ut en lägre lön till sina anställda och kan spara in på det i företaget. Detta i sin tur leder till att man som företag kan vara mer konkurrenskraftig och kan erbjuda ett billigare pris till sina kunder. Detta har ju sina konsekvenser i slutändan.
Det är ju inte någon hjärnforskning precis att kontrollera att ens eventuella städfirma man vill boka, har schyssta villkor till sina medarbetare.
Vi har ju en medlemsenhet som vi samarbetar med och är aktiva i den. Vi identifierar företag löpande som inte är anslutna till kollektivavtal och tar frekvent kontakt med de och skapar en dialog. Vi har infört medlemskap i Almega, haft webbinarium under pandemin, där vi har sett en effekt på ökning i att fler vill gå med och ansluta sig. Mindre företag har även fått upp ögonen att vilja gå med. Jag tror vi hade 30 företag från förra webbinariet som anslöt sig.
Vi har även listor på företag som inte är anslutna, som vi kan följa upp.
Det är otroligt olyckligt, den händelsen. Det är ju inte någon hjärnforskning precis att kontrollera att ens eventuella städfirma man vill boka, har schyssta villkor till sina medarbetare. Man kan ju kontrollera via oss på Almega eller via Kommunal och det tar ju max 5-10 minuter. Om man har organisationsnumret kan man titta direkt på företaget. Statsministern hade inte kontrollerat, jag vet inte hur den dialogen gick till, om hon hade frågat städfirman och de hade sagt att de hade kollektivavtal, fast de inte var anslutna.
Ett sidospår till detta, vi har mycket kontakt med riksdagen och olika departement.
Strax efter den händelsen, skulle vi ha ett organiserat möte med ett departement.
Svaret då från politikern vi skulle ha möte med, sa lite på skämt att “kan du ringa om 15 minuter, jag måste kontrollera att min hemservice leverantör har kollektivavtal”
Där har det hänt väldigt mycket på det planet kan jag lova. Detta är också en väldigt positiv händelse för Almega, att frågan lyfts upp rätt så starkt i media och fick en fin marknadsföring.
Jag är inte helt säker men det var väldigt många på senaste webbinariet och det kanske visar sig här framledes när vi har nästa webbinarium. Alla tecken visar på att det var till något positivt att fler vill ansluta sig. Vi har även aldrig tidigare fått in så många ansökningar till auktorisationen på Almega. Så det pekar återigen på att anslutningsgraden går uppåt.
Det är en stor händelse som fackliga motparter organiserar och jobbar med i olika sammanhang. Vi har även en paraplyorganisation för städ- och hemserviceföretag på europanivå. “Städarens dag” är något helt annat som vi på Almega kommer satsa på här framåt, där man uppmärksammar städares anställningsvillkor till att det ska bli till något bättre.
Det är en hjärtefråga för facken givetvis, de vill att deras medlemmar ska få högre löner t ex. Där finns det dock en begränsning av den totala ekonomin hos ett företag som spelar in och man kan inte öka löner hur mycket som helst. Konsekvensen blir att tjänsterna inom städföretag och hemstäd behöver öka i pris och i sin tur om man ska öka lönen för de anställda på ett bolag. Bufferten är inte jättestor för städbranschen. Snittet på median marginalen är 5% och skapar inte så mycket utrymme för höjda löner. När man driver ett företag så förväntar man sig att få en förtjänst och man tar också en del risker att driva företag.
Almegas kollektivavtal finns bara på svenska och då inte översatta. Vi har vissa saker som är översatta till engelska men det har inte med hemservice och städföretag att göra. Allmänna kontraktsvillkor och sådana typer av handlingar. Även om man köper en städtjänst inom B2B (Business to Business) så är det ett krav att de anställda ska förstå, tala och kommunicera på svenska. Det blir en säkerhetsfråga också då man hanterar kemikalier under ett städjobb och då måste man förstå de risker som tillkommer. Inom städbranschen är det 62% utlandsfödda och det är företagets ansvar att delge villkoren i kollektivavtal och göra det rätt för sig.
Jag är ordförande i vår utbildningsnämnd och där kommer vi utveckla mer språkstöd för att arbetstagare ska få möjlighet att ta sig an informationen i avtal. Vi kommer då utveckla filmer och tydliga bilder som ska vara till instruktioner som man kan titta på och förstå lättare vad som menas.